Vart är alla människor?

I morse frågade Eva från hemtjänsten mig om inte jag skulle kunna skotta så mormor skulle kunna ta sig fram lättare. Vi frågade mormor om det fanns en skyffel i garaget.
Mormor- Jag vet inte om det finns en skyffel i det här huset.
Eva- Men det här är ditt hus.
Mormor- Ja ni brukar säga det.
Eva försöker vara lite pedagogisk och tar fram en bild på mig, mamma och Jocke när vi ligger på stranden och äter glass för att visa mormor att det är hennes hus, då främligar inte borde ha bilder på oss hemma hos sig.
Eva- Vilka är det här på bilden?
Mormor- Nej det där är ju ingen skyffel
Eva- Nej det är det inte, men vilka är det?
Mormor- En hund är det väl?
Eva- Nej, titta noga
Mormor- Ja det är ju dom där!
Eva- Ja, det är Sassa, Lilly och Jocke som äter glass på stranden.
Mormor- Ja det är det.
Mormor vänder sig mot mig.
Mormor- är det du som är i mitten?
Eva- Nej det är Sassa som är i mitten, Lilly är till vänster.
Mormor- Jaha.
Eva- Det här måste vara ditt hus, för främlingar skulle inte ha bilder på din släkt på väggarna.
Mormor- Dom kanske kan få det i present!

Mormor duktig på att skrämmas. Hon kan sitta och prata med människor som inte finns, vilket kan vara ganska obehagligt då Eva från hemtjänsten har påstått att morfar spökar här, något som jag viftade bort när hon sa det men som ligger kvar och maler i bakhuvudet.
Mormor verkar också tycka om att sitta tyst och stilla i mörka rum, vilket kan bli obehagligt när man tänder lampan och får syn på en liten figur som sitter där och tittar på en.

Eftersom hon går väldigt långsamt så är det svårt att höra när hon kommer gående.
Här om dagen stod jag i badrummet på övervåningen och sminkade mig. När jag står där hör jag att något låter, men det knäpper en hel del i huset i vanliga fall, så det tog ett tag innan jag reagerade.
När jag tillsist sticker ut huvudet ur badrummet för att titta vad det är som låter så sticker mormor fram sitt huvud från väggen som döljer trappan.
Mormor brukar aldrig komma upp till övervåningen för hon är för dålig i benen, så jag hoppade högt.
När hon får syn på mig frågar hon.
Mormor- Är Inger här?
Jag-Nej, hon är i Lund
Mormor- Nehe, är mamma o pappa här då?
Jag- Min mamma o pappa?
Mormor- Nej, min mamma o pappa?
Jag blir så förvånad över frågan så att jag inte får fram ett vettigt svar.
Jag- Nej, dom har nog varit döda ett tag nu.
Hon ser ut att bli lite ledsen.
Mormor- Jaha, men vart är alla andra människor som bor här?
Jag- Det är bara du och jag som bor här.
Mormor- Det får jag fundera på ett tag.

Efter den här händelsen har jag börjat låsa dörren till mitt rum om nätterna, för om mormor skulle få för sig att komma upp på övervåningen, hasa sig fram till mitt sovrum och öppna dörren kl 03.00 så skulle jag förmodligen skrika rakt ut.

Ikväll ska jag dra iväg till Kalmar nation på filmkväll och novich-middag, så jag hoppas att mormor passar på att prata av sig med morfar så kan de vara tysta när jag är med.